onsdag, kissing in the moonlight

jag har APU hos en konstnär, hon är så sjukt jäkla konstig och dryg. jag vet allt om hennes liv, varför hon inte har hushållspapper hemma, varför dom inte tvättar, vem hon startade företaget med på arbetsförmedlingen, vem som förut bodde i hennes atelje och hur gammal han var och varför han flyttade, hur hennes ekonimiska situation ser ut och ALLT mellan himmel och jord. jag och malin tänker snälla rara lilla kärring var tyst var 5e minut ungefär så sen i bilfärden hem pratar vi så mkt skit om henne så ja det känns rätt chill när man kommer hem. och jag vet att man inte ska döma folk, men konstnärer är konstiga fast vi ska väl inte gnälla för vi får ju faktiskt jobba med företaget (y )



Detta har jag gjort till företaget i eftermidda ;o varje grej vi säljer ska få med sig en liten pappersbit med informantion.



Sen så imorgon ska jag och 4 till från skolan prata inför 50 politiker från dalarna? sverige? om barnkonventionen! fett läskigt och jag kommer nog vara dönervös imorgon. vi har gjort ett program för dom med upplevelsebaserande lärande, eftersom det är mycket det vi lär i skolan och vi tycker ger bäst effekt. snacka om att nästan tagit oss vatten över huvudet? haha.

Take a minute to tell you now
And I don't have to raise my tone
Take the level and bring it down
I just want you to know

I got no trouble with what you said
I don't even think you're wrong

Throwing out the blame when you know it ain't my fault
Messing with my brain when you wanna see me fall
There may come a time when I don't bother you at all
It isn't my call, it isn't my call


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0